Gemensam digital ingång till Europa, SDG-förordningen

Sedan 12 december 2023 gäller SDG-förordningen (Single Digital Gateway). Den innebär att både medborgare och företag i EU ska kunna informera sig om, eller använda tjänster, i andra medlemsländer.

Senast uppdaterad: 1 juli 2024.

Förordningen innehåller också krav på att utbyta bevis mellan länderna. Med bevis avses exempelvis olika tillstånd, slutbetyg, bolagsinformation, eller bevis på medborgarskap, det vill säga uppgifter som stärker något om en person eller ett företag.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) utvecklar den teknik som ska möjliggöra bevisutbytet. DIGG är också Sveriges nationella samordnare för införandet.

EU- Förordningen, inklusive bilagor, Europaparlamentet

SDG - En gemensam digital ingång till Europa, DIGG

Informationskrav, förfaranden och bevisutbyte

Förordningen innebär att offentliga institutioner i varje EU-land behöver anpassa information och tjänster för att möta de nya kraven:

Via portalen Your Europe ska EU-medborgare kunna nå samhällsinformation i respektive land.

Your Europe, svenska

Det handlar främst om uppgifter som tillhandahålls av myndigheter, men det finns även information på kommunal nivå som behöver tillgängliggöras. Alla informationsområden beskrivs i bilaga I i SDG-förordningen.

• Företag och individer ska också kunna få tillgång till e-tjänster i ett annat EU-land än sitt eget. Det handlar om tjänster för födelse, hemvist, studera, arbeta, flytta och att gå i pension.
• För företag finns också Starta och bedriva affärsverksamhet. Detta är ett område som träffar kommunernas ansvarsområden.
• Krav på bevisutbyte mellan länderna. Detta kan exempelvis handla om att betyg ska kunna skickas och användas av EU-länderna. Här återstår mycket arbete då Sverige inte har original för digitala betyg, samt att Digg beräknas färdigställa den tekniska plattformen under 2025.

Riktning framåt och aktiviteter

Under 2023 ändrade regeringen ansvarsförhållanden kring SDG:s genomförande i samband med proposition 2023/24:40. Där fastställdes att det är ”upp till varje myndighet och enskilt organ att själv identifiera sig som behörig myndighet enligt EU-förordningen”.

Det är den behöriga myndighetens ansvar att uppfylla de krav som SDG-förordningen ställer. Många krav har en tydlig adressat, medan andra krav förutsätter ett gemensamt arbete mellan flera parter.

SKR kommer under 2024-2025 att verka för:

• Erfarenhetsåtervinning och framställande av översatt information som kommuner att återanvända på webbsidor och i system. Detta för att efterleva informationskraven i förordningen, bilaga 1.
  DIGG och SKR sätter samman en arbetsgrupp för arbetet under hösten 2024.
• Att tillsammans med sektorsmyndigheter arbeta för att etablera centrala e-tjänster – huvudriktningen är att göra insatsen på ett ställe, istället för 290. Detta avser främst de förfaranden som beskrivs i bilaga 2.
• Identifiera om det saknas ansvar och tjänster för specifika områden, och om det föreligger behov av att utveckla kommungemensamma lösningar, genom exempelvis Handslag för digitalisering.
  
• Främja anslutning till Diggs tjänster ochinfrastruktur, exempelvis eIDAS och den kommande tekniska plattformen för bevisutbyte (lanseras 2025).
• En förutsättning för att medborgare i andra EU-länder ska kunna logga in med sina nationella e-legitimationer, är att offentliga aktörer är anslutna till den svenska eIdas-noden.
  

Handslag för digitalisering

Erbjud inloggning med utländska e-legitimationer (eIDAS), DIGG

SKR:s vägledning till eIDAS (uppdaterad version)

Kommuner bör också ansluta e-tjänster till Bolagsverkets sammansatta bastjänst för grundläggande uppgifter om företag (SSBTGU). Detta möjliggör att europeiska företag med svenskt bolagsnummer har möjlighet att logga in i de system som berörs.