Vikten av att ställa (rätt) frågor i sjukvården

För att kunna ge bra vård som möter patientens behov måste vården ställa rätt frågor. Nu finns kvalitetssäkrade frågeformulär samlade hos 1177 – för en bättre dialog mellan sjukvården och patienten.

”Hur mår du?” är nog en av de mest grundläggande frågorna i vårt sociala samspel. Vi ställer den för att visa omsorg om varandra, för att vi vill veta hur andra har det. Det är empati omsatt i ord kolleger emellan när vi inte träffats på ett tag. På stan när vi springer på en gammal bekant. När vi ringer våra föräldrar eller barn. Vi vill veta hur folk mår och vi vill visa att vi bryr oss. Det är också den mest grundläggande frågeställningen i varje vårdmöte. Oavsett om vi är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter eller något annat behöver vi skapa en bild av personen vi har framför oss. Vi behöver veta vad vi kan hjälpa till med.

Patientens egen bedömning

”Hur mår du?” är en bra start, men det är naturligtvis inte tillräckligt. Vi behöver ställa mer detaljerade frågor och vi behöver ställa frågor som innebär att vi ser helheten kring patienten, och vet vad som är viktigt för denne. Över tid har forskningen utvecklat hundratals om inte tusentals formulär med frågor som är utformade för att fånga upp hur personer bedömer sina symtom och besvär till följd av sjukdomar och skador.

Blodtryck går att mäta objektivt med en apparat, men för många symtom eller besvär måste vi förlita oss på patientens egen bedömning. Ta till exempel en patient som söker hjälp för sömnsvårigheter. Hen har svårt att somna, vaknar ofta på natten och känner sig trött och grinig på dagarna. Det finns ingen apparat som hjälper oss att definiera graden av sömnstörningar. Men med ett formulär som Insomnia Severity Index (ISI) får patienten ett språk för att beskriva sina besvär, på ett sätt som kan översättas till en skala som i sin tur ger underlag för beslut om insatser.

Den engelska benämningen på de här skattningsskalorna eller formulären är PROM, patient reported outcome measures (till skillnad från formulär som mäter personers upplevelser av vården, patient reported experience measures, PREM). Vetenskapliga studier har visat att formulären ger de svar vi behöver – och att frågorna är utformade på ett sätt som gör att svaren blir giltiga för alla personer som fyller i dem. De är, med ett ord, validerade. Formulären är viktiga, både för att skatta besvär och för att följa upp behandlingar och andra insatser, och de används i stor omfattning på kliniker och mottagningar runt om i landet. Men det finns utmaningar: Vet vi att vi använder senast tillgängliga version? Behöver vi ha licens för att använda formuläret? Har vi det? Får man göra lokala anpassningar? Vad händer med valideringen när vi lagt till en egen fråga?

Kvalitetssäkrade formulär för vårdpersonal

Därför vill jag slå ett slag för Nationell formulärsamling som SKR utvecklar tillsammans med Inera. Det är regionernas system för kunskapsstyrning som har gett SKR och Inera i uppdrag att samla validerade och nationellt kvalitetssäkrade formulär i ett bibliotek.

Formulären finns tillgängliga i Ineras tjänst 1177 formulärhantering. Det innebär att de kan användas av alla medarbetare i vården som har behörighet att skicka och ta emot formulär i tjänsten. Nästan alla regioner har redan avtal med Inera för att använda tjänsten, och alla licensfrågor är lösta. Till en början finns ett dussin formulär på plats, men biblioteket byggs ut i snabb takt och ska inom ett par år omfatta upp emot 150 formulär. För prioriteringen av formulär står en referensgrupp med PROM-experter och patientföreträdare, som arbetar med stöd av de nationella programområdena.

Som man frågar får man svar, lyder ett gammalt talesätt och det stämmer ju förträffligt även för vårdens frågor till patienterna. Med validerade och kvalitetssäkrade formulär får vi bättre underlag för att besluta om behandling och andra insatser och vi kan följa upp resultat på ett strukturerat och systematiskt vis. Formulären främjar dialogen mellan patient och vårdpersonal​ och kan stärka patientens delaktighet​. Nyttan är ömsesidig. Det kan vara svårt som patient att beskriva exakt hur det känns, hur stark smärtan är eller vilka besvär en skada orsakar i vardagen. Med PROM-formulär får vården och patienten ett gemensamt språk. Inte minst viktigt är det för att bedöma resultatet av olika vårdinsatser.
Det är ett sätt att stärka patientens röst. Och det i sin tur bidrar till en mer personcentrerad vård​.

Nationell formulärsamling